Rosa pojkar?

Japp, jag klär min son i rosa. Ibland.
Jag klär också min dotter, eller hon klär sig väl mest själv, i rosa. Ibland.

Det är ett evigt tjat om detta tycker jag. "Rosa är en tjejfärg!" "Ska inte pojkar få vara pojkar längre?" "Måste man leka PK och jämställd förälder och utsätta sina barn för spott och spe som någon slags skyltdockor för sin jämställdhetskamp!"

Men, åh, det ÄR ju inte så jäkla krångligt!
Rosa är en FÄRG! En vanlig, j-la färg! Som barn passar i, eller inte passar i. Som man gillar eller inte gillar. Man behöver inte blanda in några som helst könsroller i det hela.

Och nej, mina barn är inga reklampelare för någonslags könskamp. Jag försöker inte göra dem beige, neutrala och okönade. Jag försöker helt enkelt se dem som de individer de är, utan att läga för mycket vikt vid om de har snippa eller snopp. Utan att sortera bort saker eller möjligheter baserade på någon slags könsstereotyper, vare sig det är färger på kläder eller möjliga yrkesval. På så sätt TROR jag att jag förmedlar bra värderingar till dem.
På sikt kanske skapar en bättre värld för dem, och alla andra barn.

Så enkelt är det.Tycker jag.

Hektisk vecka avklarad...

Den här veckan har varit hysterisk! TRE föräldramöten samma vecka! Jag har varit så sjukt trött så det finns ingen motsvarighet. Inte ens när jag varit gravid, haft nattvaken bebis eller haft akut järnbrist har jag varit så trött. Om ni undrar hur man kan ha tre föräldramöten med bara två barn, så får jag påminna om att jag är förskollärare och alltså hållit i ett föräldramöte på jobbet också. Jag tror att det var det som var pricken över i:et, anspänningen som hörde ihop med det mötet. I fredags kväll somnade jag i soffan kl 8, hasade efter en timme iväg till sängen, fick av mig kläder och linser någonstans längs vägen och så sov jag som en sten till kl 05:55 då Lillbus behagade väcka mig med ett soligt "Hej mamma, tutthållare!" och sträckte fram gårdagens solkiga BH. Då kände jag mig faktiskt rätt OK utsövd.

Vi for in till stan efter en rejäl grötfrukost. Storvimsan hade simskola, och Lillbus och jag tog en loppissväng. Hittade ingenting, varken på de fasta ställena eller på bakluckeloppisen på torget. Det gjorde inte så mycket, det var trevligt att ta det lugnt med bara ett barn som dessutom visade sig från sin soligaste sida!

Fem Myror är roligare än en Bratz-docka

Idag var vi på stan en liten stund, jag, Storvimsan och Lillbus. En liten men intensiv stund. Tanken var att Lillbus skulle sova, min tanke alltså. Hans tanke var att han skulle springa runt i affärerna, hälsa på skyltdockor, gömma sig under klädhyllor och som Grande Finale i leksaksaffären ploppa ner Pokemon-bollar bakom elementsskydd så ingen som inte har 2 m långa armar med en maxdiamter av 5 cm kunde få upp dem. Yey! Jag undrar verkligen varför man så sällan ser föräldrar med 2-3 åringar i affärerna... ;-)

Nåja, han somnade till slut, efter att vi skakat  honom i vagnen över 200m kullersten. Vi kunde i lugn och ro köpa en present till kusin V som fyller 2 i morgon. Det blev ett trädgårdsset med TV-figuren Fifi Förgätmigej. Storvimsan valde. Hon valde också att köpa en Bratz för de pengar hon sparat ihop. Yey igen... Jag har intensivvägrat Bratz som födelsedagspresenter och julklappar, trots trägna önskemål från Storvimsan. Jag har så svårt för dem! Uppblåst huvuden, inga fötter (bara skor), och bara namnet... Bratz... Inga positiv associationer direkt. Hela uppenbarelsen är liksom så... billig. Barbie är ett helgon i jämförelse. Men, när nu Storvimsan sparat och varit duktig med sina egna pengar, då får hon faktiskt välja själv. Då moraliserar jag inte. Då lägger jag inte mina egna värderingar i köpet. jag vet inte om det är rätt eller fel av mig som förälder, men jag orkar inte vara moralkäring.

Roligare var det att hämta ut paketet med Fem-Myror kläder som jag förbestält på Lindex. Jag älskar de skära elefanterna (som man iofs också kan moralisera över, hehe, rosa elefanter på barnkläder!). Men Fem myror-elefanterna har lärt två generationer i den här familjen läsa vid fyra års ålder, och det ska de ha credit för!
Så, det blev helt nya och o-lopp-shoppade kläder den här gången. Det blri det ibland. Mjuka, fina kläder att ha under overall i vinter. och gulliga strumpor.

Bilder finns på Lindex.se

Prinsessan Sockerläpp på simskola... och lite kjolar

I lördags började Storvimsans simskola för säsongen. Hon går i en nybörjargrupp inne i stan, och vi brukar ta det som lite mamma-dotter-tid hon och jag. Lillebror tar ju mycket tid annars, mammig som han är. Nu i helgen är han dessutom sjuk, över 39 graders feber, stackarn! Riktigt skrutt är han, och väldigt, väldigt gnällig.
Så, vi rymde, Storvimsan och jag. Vi behövde andas ut lite. Vi tog en shoppingrunda på stan efter simskolan och lät pappan sköta markservice och sjuklingen hemma. Dotterns långa ben gör sig påminda nu när det är byxväder och vi behövde uppdatera höstgarderoben litegrann. Vi var en snabbis förbi de stora kedjorna bara för att, men hittade inget särskilt. Jo, Storvimsan hittade inbjudningskort på H&M, som hon ska ha till sitt kalas i oktober.

Vi tog en tur på lördagsloppisen mitt i centrum, men det enda som blev inhandlat där var lite (billigt) fika. Saft+bulle+kaffe+sockerkaka för 30 spänn! Kanon! Det är små rara tanter som arbetar ideelllt med att baka och sälja fika på loppisen. Vi är ju inte så bortskämda med hembakat, så vi njöt i fulla drag. Storvimsan åt sockerbulle med hela ansiktet och sa att hon var Prinsessan Sockerläpp. Jag sörplade lite med kaffest och sa att jag var Drottning Kaffeslurp. Vi har det rätt mysigt på tu man hand, vi två!

Sen gick vi en sväng till Myrorna, och då började det hända grejer, haha. Två stora kassar fick vi med oss hem. En kasse utgjordes av böcker (också det en stor passion), och så kläder, kläder, kläder. En hel hög med kjolar till Storvimsan, bl  FIX och Billabong, och även ett par Raph Lauren jeans! Annars blev det inte så mycket byxor, måste jag erkänna. man vet ju aldrig vad man hittar. En Esprit luvcardigan till mig blev det också, den blir bra på jobbet! Till sonen fyndade jag ett par PO.P manchesterbyxor och en jättefin skjorttröja 2 i 1 från H&M i nyskick. Dock såg jag när jag kom hem att det var en liten döskalle på ena ärmen. Så jag får blunda när jag sätter på honom dem, haha! Ett par vantar i Gore-tex aktigt material med okänt märke hamnade också i shoppingkorgen. Vantar kan man inte få för många av, inbillar jag mig.
Allt som allt gjorde vi av med ca 350 kr, inkl fika, böcker, kläder och inbjudningskort.

Här kommer en bild på kjolarna


Stora killen...

Min son gick hela vägen hem från förskolan idag. Lilla dagisryggan skulle han ha på sig också. Han traskade glatt de 1,5 km uppförsbacke, gjorde bara några avstickare för att titta på roliga stenar, konstiga staket och geggiga jordklumpar vid dikeskanten. Händerna i byxfickorna (underbara mjuka jeans med broderat verktygsmotiv och många fickor, 15 kr, Myrorna) jackan (Krokodil-cardigan, rea på rean, Lindex, ca 50 kr) uppdragen till hakan. Spatserar världsvant i nya, svarta höstskor (halva reapriset, Wedins, 99 kr).
Han är så STOR, min lille kille, min lillbus. Kan "hälv", vill "hälv" dagarna långa... men så, i lband kommer han, kryper upp i mitt knä och vill "vana bädis" (vara bebis, om ni inte förstod det). "Min mammi" säger han också, och borrar in ansiktet i min hals. "Mamma ha  tutthållare!" hojtar han sedan glatt och drar ner min urringning till naveln och visar alla eentuella närvarande vilken BH jag har för dagen (vilket råkar vara en ljuslila skapelse från Ellos stora sommarrea, 2-pack för 99:- ).

I min värld är fynden alltid närvarande, jajjamen! ;-)

RSS 2.0